Dagen var inte bra förut. Jag hade sovit illa och haft mardrömmar. Inte bra. Till på köpet hade jag den jobbigaste läraren hela dagen idag. Han är så oorganiserad i sitt tal och eleverna har tappat intresset efter tre minuter utan att han märker det. Han tror att han är intressant men han gör det ofta obegripligt. Och jag känner att han är sjukt svårtolkad. Dessvärre drar han ut energi ur mig. Redan vid halv nio är jag irriterad på honom och låter det komma till mig. Jag måste ju säga allt skit som han säger! Jag måste lära mig att neutralisera mig själv, men det är så svårt när han fortfarande inte fattar vad mitt arbete går ut på. Han drar in mig i samtalet och tror på något sätt att jag är en extralärare. Mycket enerverande. Och sedan frös jag hela eftermiddagen och det är dags att ta vinterskorna i morgon. Det enda bra var att jag åkte hem tidigare än planerat. =)

Jag var helt bestämd på att åka och träna på vägen hem. Och när jag kom hem. Och sedan ringde Bumpe och sa att det inte är bra att köra bilen utan att efterspänna vinterdäcken och då dog min ork. Jag somnade i fåtöljen som jag satt. När Bumpe kom tänkte jag gå och vila lite. Men vi låg och pratade om dagen istället och det gjorde mig på bättre humör och piggare när jag fått ösa ut allt idiotiskt som idiotläraren gjort under dagen. Så vet ni vad jag gjorde??

Jag åkte och tränade. Det var så skönt!!! Jag körde tre repetitioner på vibrationsträningen och sedan körde jag springmaskinen och för första gången körde jag på kuperad terräng. Nivå 9. Görskönt. Jag trodde jag skulle dö sista minuten på den hårdaste branten när det sög och värkte i varje muskel och jag hade svårt att få in luft i lungorna och jag skulle fan inte ge mig innan jag var över krönet. 32 minuter tog det allt som allt. Jag hade inte tid att köra längre heller, och fan vet om jag inte hade svimmat om jag fortsatt. =) Sedan duschade jag och åkte hem och gjorde fisksoppa!

Vilken fisksoppa jag gjorde. Den smakade väldigt likt den som serverades förr på Cornelias. Jag lyckades verkligen och den är inte så kolhydratsrik så det kändes bra. (Jag bortser från godiset jag köpte på vägen hem från jobbet. Ett litet felsteg bara! ;) Så plötsligt är jag på sprudlande humör och orkade till och med att sätta in i diskmaskinen.

Jag vägde mig på centrat och den stod på 91.6 tror jag. Det tycker inte jag är så farligt. Då har jag mindre än 20 kilo att gå ner. Och har fortfarande gått ner över 20 kilo. Ni ser positiviteten sprudlar. Lite mental träning på detta så är vi igång. Jag känner mig stärkt i att jag lagade mat. Det kändes skönt för självkänslan att jag orkade.

Och i morgon är det torsdag och då är det snart fredag! =)  

 

fia

7 november 2008 15:49

ÅSA! Förlåt att jag har varit så kass på att kommentera och läsa, men datorn står i källaren och jag sitter aldrig vid den längre. Blir liksom inte av. Jag tycker fortfarande att du är jätteduktig och ursnygg har du ju alltid varit! Var snäll mot dig själv nu gumman. ses om en vecka. puss

 

Emma (kaalotta@hotmail.com)

10 november 2008 21:38

Grattis att du kör me xtravaganza och att det gått så bra för dig! Jag gick också xtravaganza i våras och vart supernöjd me resultatet även om man blir halvt ruinerad av det! Men det får det väl vara värt. Har dock haft ett smärre återfall, jag är kass på att ändra mitt tankesätt, men är nu åter igång igen och kämpar för ett nyttigare liv och en bättre syn på matvanor.

Lycka till!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag när jag går in på bloggen står det att det kommer komma reklam på min sida. Och det vill jag inte så jag flyttar till http://hennessommar.tumblr.com  Så jag kommer inte skriva mer på denna blogg men undrar om den kommer försvinna med tiden eller...

Jag är så darrig i kroppen. Jag drack två kaffelatte när vi käkade brunch och det var för mycket för mig. Det är ju så gott men påverkar verkligen kroppen. Blev dålig i magen också. Typiskt.    I övrigt då? Jo då det suger. Nä jag skämtade lite. ...

Tack för att ni finns. Det känns skönt. Och jag är så labil för stunden att det räcker med att läsa era kommentarer för att jag ska börja gråta. Tack. Behöver hjälp och stöd. Men först sushi.    Jag vill ha barn. Har jag sagt det? Nu vet ni. ...

Jag är en. Jag mår inte bra. Det är sant. Men det är psykiskt. Inte fysiskt. Men jag är hemma. Japp. Och har dåligt samvete mot mig själv. Men jag orkar inte gå dit nu. Hoppas på nya krafter på lovet. Förlåt mig, förlåt mamma. ...

Jag skickade ett mail till dig med min mobil i dag på jobbet, men jag ser inte att det har skickats. Har du fått något? Fattar inte vad som har hänt annars. Det var jättelångt och supernegativt. Synd om du missade menar jag!  ...