Japp det var ett tag sedan. Mycket har hänt och mycket i huvudet. Jag kämpar fortfarande med mig själv och verkar väldigt ambivalent vad gäller helfarten. Jag körde stenhårt i en vecka och sedan i söndags bestämde jag mig för att äta. Och ja på den vägen är det. Igår fyllde jag år och bestämde att äta men att äta bra. Och förutom födelsedagstårta så lyckades jag bra. Jag hade tänkt att ta helfart idag, men jag var jättedålig i magen och hade jätteont i morse. Jag klarade inte att dricka vatten och bestämde mig för att ta det lugnt idag. Jag har fortfarande ont och känner hur det kör och kniper om vartannat!  Jag ska tillbaka. Det är vad jag vet.

Om jag gått ner allt vill jag inte gå upp igen. Jag läser om många andra som går upp sitt igen och jag vill inte det. Jag vill hellre känna mig redo på att bli normalviktig. Jag har faktiskt ändrat många tankar denna veckan och igår när jag stod och borstade tänderna flög en tanke genom huvudet som det så ofta gör, men denna vet jag inte om jag har tänkt innan. Plötsligt tänkte jag Jag älskar mig. Punkt! Inget ... även om jag ätit dåligt, eller så jag borde ju klara detta. Eller någonting. Bara Jag älskar mig. Det var coolt. Det brukar vara kopplat till ångest. Jag är nöjd idag och har ett lugn i magen. Så därför är jag säkrare på mig nu än för tre veckor sedan.

Jag tycker också att det är skönt att jag numera räknar den mentala omställningen som viktrelaterat jobb. Innan tyckte jag bara jag var duktig om jag lyckades med maten. Men psyket är ju viktigare. I a f för mig just nu. Och jag ska komma igen med träningen. Men jag känner mig stressad av att jag jobbar mycket och inte har så mycket fritid. Men så är ju livet så det är inget jag kan låta bli. Måste bara hitta en bra balans jag kan leva med.

Tack för att ni finns där ute. =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag när jag går in på bloggen står det att det kommer komma reklam på min sida. Och det vill jag inte så jag flyttar till http://hennessommar.tumblr.com  Så jag kommer inte skriva mer på denna blogg men undrar om den kommer försvinna med tiden eller...

Jag är så darrig i kroppen. Jag drack två kaffelatte när vi käkade brunch och det var för mycket för mig. Det är ju så gott men påverkar verkligen kroppen. Blev dålig i magen också. Typiskt.    I övrigt då? Jo då det suger. Nä jag skämtade lite. ...

Tack för att ni finns. Det känns skönt. Och jag är så labil för stunden att det räcker med att läsa era kommentarer för att jag ska börja gråta. Tack. Behöver hjälp och stöd. Men först sushi.    Jag vill ha barn. Har jag sagt det? Nu vet ni. ...

Jag är en. Jag mår inte bra. Det är sant. Men det är psykiskt. Inte fysiskt. Men jag är hemma. Japp. Och har dåligt samvete mot mig själv. Men jag orkar inte gå dit nu. Hoppas på nya krafter på lovet. Förlåt mig, förlåt mamma. ...

Jag skickade ett mail till dig med min mobil i dag på jobbet, men jag ser inte att det har skickats. Har du fått något? Fattar inte vad som har hänt annars. Det var jättelångt och supernegativt. Synd om du missade menar jag!  ...